Kliniska Studier och Compex Muskelstimulering
Elektrisk muskelstimulering (EMS) är nu en erkänd teknik och dess effektivitet har bekräftats av i vetenskapliga publikationer. Vissa av dessa studier har genomförts i samarbete med Compex.
ÄR HÖGFREKVENS NEUROMUSKULÄR ELEKTRISK STIMULERING ETT PASSANDE VERKTYG FÖR FÖRBÄTTRING AV MUSKELPRESTANDA FÖR BÅDE HÄLSOMEDVETNA
Författare och publicering: Gondin et al., European Journal of Applied Physiology, Oct 2011, Vol. 111(10), pp.2473-87.
I den här franska studien granskade författarna litteraturen i syfte att ge en översikt över fördelarna och begränsningarna med elektrisk muskelstimulering (EMS) hos friska individer, fritids- och tävlingsidrottare.
EMS-träning resulterar i signifikant ökning av muskelstyrkan.
När EMS kombineras med dynamiska frivilliga övningar kan det också förbättra idrottsspecifika färdigheter och prestanda, som hoppprestanda, sprintförmåga.
EMS är ett intressant träningsverktyg för idrottare, eftersom "snabb-ryckning" muskelfibrer under elektrisk stimulering lättare kan aktiveras vid lägre kraftnivåer, medan dessa fibrer vanligtvis rekryteras för högre kraftnivåer.
EMS verkar som en valfri metod när tiden som är tillgänglig för förstärkningsprogrammet är begränsad och det ger mångfald och variation i träningsprogrammet, vilket kan förbättra idrottsmanens motivation.
Författarna drar slutsatsen att det finns övertygande bevis för att elektrisk stimulering är ett relevant och effektivt komplement till frivilliga motståndsträningsprotokoll för förbättring av muskelstyrka, med knäförlängaren maximal frivillig sammandragning ökar med upp till 27% och muskelvolymen ökar med 8% efter 8 veckor. Det är också ett lagligt komplement för idrottare (t.ex. jämfört med dopningsförfaranden).
EFFEKTER AV KOMBINERAD ELEKTROMYOSTIMULERING OCH GYMNASTIKUTBILDNING I PREPUBERTALA FLICKOR.
Författare och publicering: Deley et al., Journal of Strength and Conditioning Research, Feb 2011, Volume 25(2) pp. 520-526.
Styrketräning är en viktig träningsaspekt hos gymnaster på grund av de högexplosiva insatser som krävs.
I denna franska studie användes en Compex Sport-enhet för att undersöka effekterna av en 6-veckors kombinerad elektrisk muskelstimulering (EMS) och gymnastiskt träningsprogram på muskelstyrka och vertikal hoppprestanda hos prepubertala gymnaster.
16 unga kvinnliga gymnaster delades slumpmässigt upp i två grupper: en grupp fick EMS-träning av knäförlängarna förutom gymnastikträningen och den andra gruppen (kontrollgrupp) fick endast gymnastikträning.
Efter de första 3 veckorna av EMS-träning skedde en signifikant ökning av muskelstyrkan hos knäförlängarna såväl som hoppprestanda, medan kontrollgruppen visade inga förändringar i samma parametrar.
Förbättringarna i hoppförmågan bibehölls fortfarande 1 månad efter slutet av EMS-träningsprogrammet.
Författarna föreslår att man integrerar kortvarig EMS-styrketräning i träningen av unga gymnaster för förbättringar av styrka och hoppförmåga.
EFFEKTER AV ETT ELEKTROSTIMULATIONSUTBILDNINGSPROGRAM PÅ STYRKA, HOPP OCH SPARKKAPACITETER I FOTBOLLSSPELARE.
Författare och publicering: Billot et al., Journal of Strength and Conditioning Research, May 2010, Vol. 24(5), pp. 1407-1413.
I denna franska studie användes en Compex Energy-enhet för att undersöka effekten av ett 5-veckors träningsprogram för elektrostimulering (EMS) på muskelstyrka (Quadriceps), sparkhastighet, sprint och vertikal hoppprestanda hos fotbollsspelare.
20 manliga fotbollsspelare delades slumpmässigt in i två träningsgrupper: en grupp (EMS-grupp) fick EMS på quadriceps-musklerna under 5 veckor (3 sessioner på 12 minuter per vecka) och fotbollsträning, den andra gruppen (kontrollgrupp) hade bara fotbollsträning.
På Compex-enheten valdes programmet 'Styrka' på nivå 5.
Idrottarna testades efter 3 och 5 veckors träning och vid båda bedömningarna visade de signifikanta förbättringar i Quadriceps muskelstyrkeparametrar såväl som i bollhastighetsprestanda, medan dessa förbättringar inte sågs i kontrollgruppen.
Författarna rekommenderar användning av EMS för att komplettera traditionell träning för fotboll, eftersom det verkar vara ett livskraftigt sätt att förbättra kraft och specifika fotbollsuppgifter. Det kan också införa variation i träningsprogrammet, vilket kan öka motivationen hos vissa spelare.
Dessutom författarna rekommenderar dess användning för skadade idrottare att dämpa eller eliminera träning effekter.
JÄMFÖRELSE AV SWIM-ÅTERVINNING OCH MUSKELSTIMULERING AV LAKTAT BORTTAGNING EFTER SPRINT SWIMMING.
Författare och publicering: Neric et al., Journal of Strength and Conditioning Research, Dec 2009, Volume 23(9) pp. 2560-2567.
Tävlingssimning kräver flera ansträngningar av högintensiv träning, vilket leder till förhöjt blodlaktat. Aktiv träningsåterhämtning har visat sig sänka laktat snabbare än passiv vila, men kanske inte alltid är praktisk.
Denna kaliforniska studie syftade till att utvärdera effekten av aktiv återhämtning med elektrisk stimulering kontra submaximal simning och återhämtning av passiv vila.
Blodlaktatnivåer testades före och omedelbart efter en simningssprint på 200 år, liksom efter 10 min ('mid-recovery') och 20 min ('post-recovery') av återhämtning.
Vid båda återhämtningsbedömningarna minskade blodlaktatnivåerna mest med den submaximala simmetoden. Men återhämtning av elektrisk muskelstimulering gav också signifikant bättre minskning av laktat jämfört med vilande återhämtning.
Därför föreslår författarna elektrisk stimulering som en alternativ återhämtningsbehandling i syfte att sänka blodlaktat. Det kan finnas situationer där idrottaren har begränsad tillgång till en pool, eller är fysiskt eller psykiskt utmattad och inte motiverad att fortsätta träna, eller helt enkelt söker en alternativ återhämtningsbehandling. I dessa situationer kan det vara till nytta att använda elektrisk stimulering för att producera muskelsammandragningar medan du annars vilar för att hjälpa till att minska muskler och blodlaktat före efterföljande prestanda.
ELEKTROMYOSTIMULERINGSUTBILDNINGSEFFEKTER PÅ NEURAL DRIV- OCH MUSKELARKITEKTUR.
Författare och publicering: Gondin et al. Medicine & Science in Sports & Exercise, 2005, Volume 37(8) pp. 1291-1299.
Eftersom elektrisk muskelstimulering till stor del används som ett medel för styrketräning, ville författarna till denna franska studie undersöka de anpassningar som förekommer i muskler och nerver som är föremål för elektrisk muskelstimulering.
Därför delade de in 20 individer i en elektrostimulerad grupp och en kontrollgrupp. EMS-gruppen fick ett 8-veckors EMS-träningsprogram för quadriceps-musklerna med en Compex Sport-enhet.
Maximal muskelstyrka ökade med 27% efter 8 veckors EMS-träning - medan inga styrketillväxt noterades i kontrollgruppen.
På neural nivå fann författarna att EMS-träning förstärkte den totala aktiviteten hos den stimulerade muskeln: motoriska nerver kan aktivera fler muskelfibrer med EMS.
På muskelnivå producerade EMS-träning ökad quadriceps muskelmassa (mätt genom tvärsnittsarea av muskeln) och förändrades mot en effektivare muskelarkitektur.
Neurala anpassningar inträffade huvudsakligen under de första 4 veckorna av träningen, medan muskelanpassningar blev signifikanta mellan 4 och 8 veckors träning.
Man drog slutsatsen att styrkevinsterna med elektrisk träning av muskelstimulering är associerade med såväl neurala som muskulära anpassningar.
EFFEKT AV TRE olika skillnader mellan återhämtningsmetoder på basbalken.
Författare och publicering: Warren et al., Journal of Strength and Conditioning Research, March 2011, Volume 25(3), pp. 683-688.
I baseboll (och även andra sporter), för att konsekvent kunna prestera på högsta nivå under tävlingen, är återhämtning av musklerna under viloperioderna mellan högpresterande innings viktigt.
I denna kaliforniska studie jämförde författarna effektiviteten av tre former av återhämtning för att avgöra vilken som var mest effektiv efter en inning av pitching i baseboll:
1. Passiv återhämtning: ingen aktivitet på 6 minuter.
2. Aktiv joggingåterhämtning: 6 minuter jogging.
3. Aktiv återhämtning av EMS (elektrisk muskelstimulering): 6 minuters ”aktiv återhämtning” -program med Compex Sport av arm- och axelmusklerna.
Den aktiva återhämtningen av elektrisk muskelstimulering med Compex Sport gav den högsta minskningen av blodlaktatnivåer jämfört med andra återhämtningsmetoder som inte hade någon signifikant effekt på blodlaktat. Minskning av blodlaktat möjliggör återhämtning av muskeln, vilket skulle möjliggöra bättre prestanda i den efterföljande pitchningsaktiviteten.
Det mättes faktiskt att pitchhastigheten efter NMES-återhämtningen var högre jämfört med pitchhastigheten efter joggingåterhämtning.
Psykologisk mätning visade att subjektiv, upplevd återhämtning också var bättre efter Compex kontra jogging-återhämtningssessionen, vilket också potentiellt kan bidra till en ökning av pitchprestanda under nästa inning.
Författarna rekommenderar elektrisk muskelstimulering som återvinningsmetod för baseballkanna på grund av överlägsen blodlaktatclearance och bättre självrapporterad återhämtning.
Ytterligare källmaterial och anspråk
Anspråk: Förbättra din uthållighet. Förbättra ditt Vo2 max med 7% genom att göra EMS (6 veckor).
Studie: Neuro-Muscular Electrical Stimulation Training Enhances Maximal Aerobic Capacity in Healthy Physically Active Adults.
Författare och publicering: Domenico Crognale, Louis Crowe, Giuseppe DeVito, Conor Minogue, Member IEEE, and Brian Caulfield, Member IEEE
Anspråk: Återhämta snabbare. Upp till 3x mer blodcirkulation i en stimulerad muskel med Compex-användning.
Studie:: Augmentation du débit artériel fémoral sous électrostimulation neuromusculaire de la jambe.
Författare och publicering: Zicot M, Rigaux PF, 1996
Anspråk: Återställ snabbare. Minska din blodlaktatkoncentration med Compex-användning.
Studie: Effects of Three Recovery Protocols on Range of Motion, Heart Rate, Rating of Perceived Exertion, and Blood Lactate in Baseball Pitchers During a Simulated Game.
Författare och publicering: Courtney D. Warren, David J. Szymanski, Merrill R & Landers J. Strength & Conditioning Research July 2014
Anspråk: Förbättra muskelstyrkan. Explosivitetsförbättring på upp till 15% efter 5 veckor.
Studie: Human skeletal muscle: Phasic type of electrical stimulation increases its contractile speed.
Författare och publicering: Karba R, Stefanoovska A, Dordevic S, 1990
Anspråk: Förbättra muskelstyrkan Vertikal hoppförbättring på upp till 14% efter 4 veckor.
Studie: The effects of electrostimulation training and basketball practice on muscle strength and jumping ability.
Författare och publicering: Maffiuletti NA, Cometti G, Amiridis IG, Martin A, Pousson M, Chatard JC, 2000