Compex elektrisk muskelstimulering (EMS) kliniska studier

Författare och publikation: Gondin et al., European Journal of Applied Physiology, okt 2011, Vol. 111(10), s. 2473-87.

I denna franska studie granskade författarna litteraturen med syftet att ge en översikt över fördelarna och begränsningarna med elektrisk muskelstimulering (EMS) hos friska individer, motions- och tävlingsidrottare.

EMS-träning resulterar i en betydande ökning av muskelstyrkan.

När EMS kombineras med dynamiska frivilliga övningar kan det också förbättra idrottsspecifika färdigheter och prestationer, såsom hoppförmåga och sprintförmåga.

EMS är ett intressant träningsverktyg för idrottare, eftersom de ”snabba” muskelfibrerna kan aktiveras lättare vid lägre kraftnivåer under elektrisk stimulering, medan dessa fibrer vanligtvis rekryteras vid högre effektnivåer under frivillig träning.

EMS framstår som ett föredraget alternativ när tiden för styrketräningsprogram är begränsad och det ger också variation och mångfald i träningsprogrammet, vilket kan öka idrottarens motivation.

Författarna drar slutsatsen att det finns övertygande bevis för att elektrisk stimulering är ett relevant och effektivt komplement till frivilliga styrketräningsprotokoll för förbättring av muskelstyrka, med en ökning av maximal frivillig kontraktion i knästräckarmusklerna med upp till 27 % och en muskelvolymsökning på 8 % efter 8 veckor. Det är också ett lagligt komplement för idrottare (t.ex. jämfört med dopningsmetoder).

Författare och publikation: Deley et al., Journal of Strength and Conditioning Research, feb 2011, volym 25(2) s.520-526.

Styrketräning är en viktig träningsaspekt för gymnaster på grund av de höga explosiva insatser som krävs.

I denna franska studie användes en Compex Sport-enhet för att undersöka effekterna av ett 6-veckors kombinerat program med elektrisk muskelstimulering (EMS) och gymnastikträning på muskelstyrka och vertikal hoppförmåga hos prepubertala gymnaster.

16 unga kvinnliga gymnaster delades slumpmässigt in i två grupper: en grupp fick EMS-träning för knästräckarna utöver gymnastikträningen, och den andra gruppen (kontrollgruppen) fick endast gymnastikträning.

Efter de första 3 veckorna av EMS-träning skedde en betydande ökning i muskelstyrkan hos knästräckarna samt i hoppförmågan, medan kontrollgruppen inte visade några förändringar i samma parametrar.

Förbättringarna i hoppförmåga bibehölls fortfarande 1 månad efter avslutandet av EMS-träningsprogrammet.

Författarna föreslår att integrera kortvarig EMS-styrketräning i träningen för unga gymnaster, för förbättringar av styrka och hoppförmåga.

Författare och publikation: Billot et al., Journal of Strength and Conditioning Research, maj 2010, Vol. 24(5), s. 1407-1413.

I denna franska studie användes en Compex Energy-enhet för att undersöka effekten av ett 5-veckors elektrostimuleringsprogram (EMS) på muskelstyrka (Quadriceps), sparkhastighet, sprint och vertikal hoppförmåga hos fotbollsspelare.

20 manliga fotbollsspelare delades slumpmässigt in i två träningsgrupper: en grupp (EMS-gruppen) fick EMS på quadricepsmusklerna under 5 veckor (3 pass à 12 minuter per vecka) samt fotbollsträning, den andra gruppen (kontrollgruppen) hade endast fotbollsträning.

På Compex-enheten valdes programmet "Styrka" på nivå 5.

Idrottarna testades efter 3 och 5 veckors träning och vid båda bedömningarna visade de betydande förbättringar i quadriceps muskelstyrka samt i bollhastighetsprestanda, medan dessa förbättringar inte observerades i kontrollgruppen.

Författarna rekommenderar användning av EMS som ett komplement till traditionell träning för fotboll, eftersom det verkar vara ett gångbart sätt att förbättra kraft och specifika fotbollsuppgifter. Det kan också tillföra variation i träningsprogrammet, vilket kan öka motivationen hos vissa spelare.

Dessutom rekommenderar författarna även dess användning för skadade idrottare för att dämpa eller eliminera effekter av träninguppehåll.

Författare och publikation: Neric et al., Journal of Strength and Conditioning Research, dec 2009, volym 23(9) s. 2560-2567.

Konkurrenssimning kräver flera omgångar av högintensiv träning, vilket leder till förhöjda nivåer av mjölksyra i blodet. Aktiv återhämtning under träning har visat sig sänka mjölksyran snabbare än passiv vila, men det är inte alltid praktiskt möjligt.

Denna studie från Kalifornien syftade till att utvärdera effekten av aktiv återhämtning med elektrisk stimulering jämfört med submaximal simåterhämtning och passiv vilåterhämtning.

Blodlaktatnivåer testades före och omedelbart efter en 200 yards simningssprint, samt efter 10 minuter (‘mitten av återhämtning’) och 20 minuter (‘efter återhämtning’) av återhämtning.

Vid båda återhämtningsbedömningarna var blodets laktatnivåer mest minskade med återhämtningsmetoden submaximalt simning. Elektrisk muskelstimulering som återhämtningsmetod gav dock också en signifikant bättre laktatreduktion jämfört med vilande återhämtning.

Därför föreslår författarna elektrisk stimulering som en alternativ återhämtningsterapi för att sänka blodets laktatnivåer. Det kan finnas situationer där idrottaren har begränsad tillgång till en pool, eller är fysiskt eller psykiskt utmattad och inte motiverad att fortsätta träna, eller helt enkelt söker en alternativ återhämtningsterapi. I dessa situationer kan användning av elektrisk stimulering för att framkalla muskelkontraktioner medan man annars vilar vara till nytta för att hjälpa till att minska muskel- och blodlaktat innan nästa prestation.

Författare och publikation: Gondin et al. Medicine & Science in Sports & Exercise, 2005, Volym 37(8) s. 1291-1299.

Med elektrisk muskelstimulering som i stor utsträckning används som ett sätt att träna styrka, ville författarna till denna franska studie undersöka de anpassningar som sker i musklerna och nerverna som utsätts för elektrisk muskelstimulering.

Därför delade de in 20 försökspersoner i en elektrostimulerad grupp och en kontrollgrupp. EMS-gruppen genomgick ett 8-veckors EMS-träningsprogram för quadricepsmusklerna med en Compex Sport-enhet.

Maximal muskelstyrka ökade med 27 % efter 8 veckors EMS-träning – medan inga styrkeförbättringar noterades i kontrollgruppen.

På neuronnivå fann författarna att EMS-träning ökade den totala aktiviteten i den stimulerade muskeln: motornerverna kan aktivera fler muskelfibrer med EMS.

På muskulär nivå resulterade EMS-träning i ökad muskelmassa i quadriceps (mätt som tvärsnittsarea av muskeln) och förändringar mot en mer effektiv muskelarkitektur.

Neurala anpassningar skedde främst under de första 4 veckorna av träningen, medan muskelanpassningar blev betydande mellan 4 och 8 veckor av träningen.

Det drogs slutsatsen att styrkeökningarna med elektrisk muskelstimuleringsträning är kopplade till både neurala och muskulära anpassningar.

Författare och publikation: Warren et al., Journal of Strength and Conditioning Research, mars 2011, volym 25(3), s. 683-688.

I baseboll (och även andra sporter) är det viktigt att musklerna återhämtar sig under viloperioderna mellan högpresterande innings för att konsekvent kunna prestera på högsta nivå under tävling.

I denna kaliforniska studie jämförde författarna effektiviteten hos tre former av återhämtning för att avgöra vilken som var mest effektiv efter en inning av pitchning i baseboll:

1. Passiv återhämtning: ingen aktivitet i 6 minuter.
2. Aktiv joggingåterhämtning: 6 minuters jogging.
3. Aktiv EMS (elektrisk muskelstimulering) återhämtning: 6 minuters "aktiv återhämtning"-program med Compex Sport för arm- och axelmusklerna.

Den aktiva elektriska muskelstimuleringen för återhämtning med Compex Sport gav den största minskningen av blodlaktatnivåerna jämfört med de andra återhämtningsmetoderna som inte hade någon signifikant effekt på blodlaktat. Minskning av blodlaktat möjliggör återhämtning av muskeln, vilket bör leda till bättre prestation vid den efterföljande kastaktiviteten.

Det mättes faktiskt att kastningshastigheten efter NMES-återhämtning var högre jämfört med kastningshastigheten efter joggingåterhämtning.

Den psykologiska mätningen visade att subjektiv, upplevd återhämtning också var bättre efter Compex jämfört med joggingåterhämtningspasset, vilket också potentiellt kan bidra till en ökning i kastprestanda under nästa inning.

Författarna rekommenderar elektrisk muskelstimulering som återhämtningsmetod för basebollkastare på grund av överlägsen blodlaktatborttagning och bättre självrapporterad återhämtning.

Studie: Neuro-muskulär elektrisk stimuleringsträning förbättrar maximal aerob kapacitet hos friska fysiskt aktiva vuxna.
Author/s and Publication: Domenico Crognale, Louis Crowe, Giuseppe DeVito, Conor Minogue, Member IEEE, and Brian Caulfield, Member IEEE

Studie:Ökning av blodflödet i lårartären vid neuromuskulär elektrisk stimulering av benet.
Författare och publicering: Zicot M, Rigaux PF, 1996

Studie:Effekter av tre återhämtningsprotokoll på rörelseomfång, hjärtfrekvens, upplevd ansträngning och blodlaktat hos basebollkastare under en simulerad match.
Författare och publikation: Courtney D. Warren, David J. Szymanski, Merrill R & Landers J. Strength & Conditioning Research juli 2014

Studie: Mänsklig skelettmuskel: Fask typ av elektrisk stimulering ökar dess kontraktionshastighet.
Författare och publicering: Karba R, Stefanoovska A, Dordevic S, 1990

Studie: Effekterna av elektrostimuleringsträning och basketträning på muskelstyrka och hoppförmåga.
Författare och publicering: Maffiuletti NA, Cometti G, Amiridis IG, Martin A, Pousson M, Chatard JC, 2000