Smärtans främsta funktion är att varna oss för en funktionsstörning i kroppen. Den leder oss oftast till att uppsöka hälso- och sjukvårdspersonal. Det är vanligtvis vårdpersonalen som ställer en diagnos och identifierar orsakerna till smärtan.
Smärta är ”en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse, en subjektiv känsla som normalt är kopplad till ett budskap, ett nociceptivt stimulus som överförs av nervsystemet till hjärnan” (definition av smärta enligt IASP – International Association for the Study of Pain / Internationella smärtforskningsorganisationen).
I den här artikeln kommer vi inte att ta upp orsakerna till smärta eller dess ursprung, utan snarare hur TENS‑funktionen i Compex kan hjälpa till att lindra den.
Smärtans väg
Som nämnts i inledningen är det nervsystemet, och mer specifikt de sensoriska nerverna, som förmedlar smärtinformationen till hjärnan.
Den nervimpuls som transporterar smärtinformationen går upp mot hjärnstammen, som är den struktur som ligger under hjärnan. Den passerar genom ryggmärgen. Huvudet är ett särskilt fall, eftersom de sensoriska nerverna där leder direkt till hjärnstammen.
Smärtsignalerna avkodas i hjärnstammen. Det är tack vare hjärnan som vi vet från vilket område smärtan kommer. Det som varken huden, nerverna eller ryggmärgen vet, vet hjärnan. Den har ett extraordinärt verktyg för detta: minnet.
Hur hjärnan förstår fenomenet avgör hur den tolkar smärtan. Det är därför samma stimulans kan framkalla ett smärtskrik hos en person, medan en annan uppfattar angreppet som obetydligt. Det är alltså hjärnan som gör att smärta upplevs mycket olika beroende på kultur, tidigare erfarenheter och individuell uppfostran.
Förklaring av TENS
Begreppet TENS är en anglicism som kommer från Transcutaneous Electrical Nerve Stimulation, vilket på svenska kan översättas till transkutan elektrisk nervstimulering. Det betecknar en metod för smärtlindring som utförs med hjälp av en apparat – en elektrostimulator – som avger elektrisk ström. Strömmen överförs genom huden via självhäftande elektroder som placeras på huden.
TENS‑neurostimulering verkar på två sätt:
- genom att dämpa ”angreppssignalen” – Gate Control‑teorin
- genom att främja produktionen av kroppsegna ”smärtlindrande” molekyler – den endorfinbaserade metoden
Gate Control‑teorin
Gate Control‑teorin (portteorin) beskrevs av Melzack och Wall år 1965.
TENS syftar till att blockera (eller begränsa) smärtöverföringen till hjärnan – Gate Control‑mekanismen.
Detta är samma mekanism som aktiveras när man gnuggar ett område efter att ha slagit sig, till exempel.
Genom att stimulera vissa nerver med svaga elektriska strömmar – vilket upplevs som en stickande eller pirrande känsla – dämpas den nervsignal som förmedlar smärtan till hjärnan. Detta är Gate Control‑effekten.
När detta uppnås upplever personen förnimmelser som beskrivs som pirrningar, stickningar eller kittlingar – så kallade parestesier.
Regeln är därför att öka intensiteten tills patienten tydligt uppfattar en markant pirrande känsla.
Med ett TENS‑program från Compex minskar eller försvinner känslan efter några minuter – detta kallas tillvänjning.
För att undvika tillvänjning bör intensiteten höjas något under programmets gång.
Teoretiskt uppnås denna smärtlindrande effekt snabbt, ibland nästan omedelbart, men upphör så snart stimuleringen avslutas. I praktiken är det inte alltid så: vissa smärtor lindras först efter 15 till 20 minuters TENS‑stimulering. På samma sätt återkommer smärtan inte alltid direkt efter behandlingen, utan först efter en varierande tidsperiod – från några minuter till flera timmar.
Användning av TENS‑programmet COMPEX
Denna typ av stimulering orsakar ingen muskeltrötthet och kan användas upprepade gånger och under längre perioder flera gånger om dagen. TENS‑programmet mot smärta bör utföras i en bekväm position. Det är inte nödvändigt att höja intensiteten till max – känslan ska vara behaglig.
Till skillnad från program för fysisk träning kräver elektrodplaceringen vid TENS‑behandling inte samma precision. Det viktiga är att täcka det smärtande området så mycket som möjligt.
För att underlätta användningen av TENS‑programmet mot smärta har Compex utvecklat en unik funktion: Mi‑TENS. När denna funktion är aktiverad och intensiteten höjs för mycket, sänker stimulatorn automatiskt intensiteten för att undvika muskelkontraktioner som skulle motverka den önskade effekten.
Smärtor som kan lindras med TENS
Med TENS kan du lindra alla lokaliserade smärtor som inte är av muskulärt ursprung. Du kan även lindra nervsmärtor såsom ischias och cruralgi.
Det finns andra indikationer för användning av TENS, men dessa behandlingsprotokoll fastställs vanligtvis tillsammans med hälso‑ och sjukvårdspersonal, och vi går därför inte in på dem i denna artikel.
Fördelarna med COMPEX TENS‑programmet
Fördelarna med TENS är följande:
- Icke‑invasiv: TENS‑behandling är icke‑invasiv, vilket innebär att den inte kräver kirurgiska ingrepp eller injektioner. Det gör den till ett säkrare och mer lättillgängligt alternativ för smärtbehandling.
- Smärtlindring utan läkemedel: Till skillnad från många andra metoder för smärtlindring kräver TENS inga läkemedel. Det är därför ett utmärkt val för personer som föredrar naturliga eller läkemedelsfria lösningar.
- Anpassningsbar: Programmet har justerbara inställningar som gör det möjligt för användaren att anpassa intensiteten på de elektriska impulserna efter sin komfortnivå och smärtintensitet.
- Mångsidig: Behandlingen kan användas för ett brett spektrum av tillstånd, bland annat artrit, ländryggssmärta, ischias samt smärta efter skador eller kirurgiska ingrepp.
- Förbättrad livskvalitet: Genom effektiv smärtkontroll kan metoden avsevärt förbättra livskvaliteten för personer med kronisk smärta och göra det lättare att delta i dagliga aktiviteter.
Studier om TENS‑behandlingens effektivitet
- Flera studier stöder effektiviteten av TENS för lindring av muskuloskeletal smärta, särskilt kronisk nacksmärta (Martimbianco et al., 2019) och kronisk ländryggssmärta (Pivovarsky et al., 2021).
- TENS har jämförts med andra behandlingsmetoder, såsom traditionell fysioterapi och muskelelektrostimulering. I vissa fall har TENS visat sig vara lika effektivt eller till och med mer effektivt, vilket framgår av studien av Gibson et al. (2019) om kronisk smärta.
- TENS kan ge omedelbar smärtlindring, vilket bland annat visats i studier av Pivovarsky et al. (2021).
- TENS anses generellt vara säkert och har få biverkningar. En metaanalys av Johnson (2022) visar på en god säkerhetsprofil, med endast milda biverkningar såsom hudirritation eller obehag vid elektrodens appliceringsställe. Dessa biverkningar är sällsynta, vilket gör TENS till ett låg‑risk‑alternativ för de flesta patienter.
- Enligt slutsatserna från Mu‑Lien Lin et al. (2019) verkar TENS vara en effektiv och säker metod för behandling av tendiniter.
